Räntan kan variera med det aktuella ränteläget på marknaden och kallas då för rörlig ränta. Den rörliga räntan styrs då av marknadsräntan eller något av de flera index som finns, t.ex. STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate) eller LIBOR (London Interbank Offered Rate). STIBOR anger den ränta som de svenska bankerna betalar när de lånar ut pengar sinsemellan. LIBOR anger i sin tur samma förhållande i London.

Ränta är priset på att låna pengar. Om pengar lånas ut under en specificerad tidsperiod kommer det belopp som låntagaren återbetalar till långivaren vara större än det belopp som lånades ut från början. Räntan är ett standardiserat sätt att benämna denna premie och mäts som en andel av det som lånades ut, oftast angett i procent.

Om t.ex. 100,000 kronor lånas ut och 105,000 kronor betalas tillbaks är räntan 5 %. Perioden för ränteberäkning är ofta satt till 1 år, vilket ger enkel årsränta. Om räntan betalas oftare än en gång per år, som en gång i kvartalet, kommer den effektiva årsräntan att överstiga den enkla årsräntan.

Realränta kallas den del av den nominella räntan som inte går till att kompensera en långivare för att det reala värdet av det utlånade beloppet minskat som en följd av inflation.

När räntan beräknas skiljer man ofta mellan enkel och sammansatt ränta. Vid enkel ränta räknas räntan alltid på samma belopp så länge ingen amortering sker. Vid sammansatt ränta bestäms en ränteperiod av viss längd; om räntan för den senast gångna perioden inte betalats så läggs den till på lånet, varpå ränta för nästa period också beräknas på den upplupna räntan.

Benämningen kort ränta refererar till räntebindningstider upp till ett år, lång ränta till räntebindningstider utöver detta, ofta 5 år.

Hela tiden existerar det flera typer av räntor i ekonomin. Skillnader mellan olika typer av räntor avgörs av flera faktorer, bl.a. utlåningens löptid, skuldebrevens likviditet och risken att låntagaren blir oförmögen att sköta betalningarna (kreditrisk). De olika räntorna bestäms primärt på den ekonomiska marknaden av ett komplicerat samspel mellan flera faktorer, främst förväntad inflation, räntan i utlandet, konjunkturläget och den penningpolitik som förs.

Ränteavdrag är avdraget vi i Sverige kan göra vid vår inkomstbeskattning för den ränta vi betalat. I Sverige har ränteavdraget traditionellt varit ganska omfattande jämfört med andra länder. Avdrag medges inte bara för företagslån eller bostadslån utan även för räntor på rena konsumtionslån, t.ex. billån och annat.